När jag var liten drömde jag alltid om att ha en vit häst med lång, flygande man. En riktig sagohäst. När jag blev äldre insåg jag att det fanns sagohästar i verkligheten. Rasen kallades Andalusier, eller rättare sagt Pura Raza Española. En ren spansk häst, framtagen av en kung som strävade efter att få fram den perfekta ridhästen.

Hos Christina Drangel fick jag möjligheten att rida en, Inquieta. Jag fick även träffa den vackra och fantastiska hingsten Aureolo. Jag var såld! Vid det tillfället var Inquieta dräktig och pappan var Aureolo. Under vintern avled tyvärr Aureolo och Inquietas föl skulle bli det sista efter honom. Skulle fölet blivit en hingst var den redan såld i magen.

Så blev det dock ett sto, Amorosa. Christina hade avsikten att behålla henne. Omständigheter gjorde dock att hon bestämde sig för att sälja henne, motvilligt. Jag såg annonsen när jag skulle administrera annonssidan på Nordiska Ridhästar. "Titta, titta!" sa jag till Alexander. Han svarade direkt: "Köp henne". Vi hade redan varit på ett par utställningar och tittat på PRE-hästar. Jag hade planer på att köpa en, men kanske inte så snart. Tanken på att Aureolos sista avkomma var till salu gjorde att jag slog till.

Jag var och hälsade på henne på lösdriften i Linköping. Hon visade sig vara den kärvänligaste häst jag någonsin mött. Amorosa betyder också "kärleksfull" på spanska. Hon kan inte leva mer upp till sitt namn.

Amorosa kommer bli framtida dressyrhäst med sikte på den högre skolan. Hon kommer också bli det första PRE-avelsstoet hos oss. Hon har mycket blod från uppfödare som Terry i sina linjer.